Byta trasiga kondensatorer – så hittar du en ersättare

Behöver du ersätta en kondensator som har gått sönder? Ingen komponent håller för evigt. Särskilt elektrolytkondensatorer slits ut över tid och kan behöva bytas efter några årtionden. Det gäller särskilt de lite större kondensatorerna som sitter i nätdelen i nästan all hemelektronik.

Ofta syns det tydligt på kondensatorer att de har gått sönder – de kan bukta ut på ovansidan, eller i extrema fall ha ”exploderat” så att man ser innanmätet.

Att kondensatorerna i en strömförsörjning har gått sönder innebär inte att alla elektrolytkondensatorerna i apparaten är dåliga. Ofta kan man rädda t.ex. en TV eller förstärkare genom att byta några få kondensatorer, och det är varken svårt eller dyrt att försöka.

Så här hittar en lämplig ersättning:

Börja med att läsa på kondensatorns kropp, och leta upp de två viktigaste värdena: kapacitans och märkspänning. Enheten för kapacitans är farad (F), men värdena brukar anges i mikrofarad (µF, eller uF) på elektrolytkondensatorer. På riktigt gamla kondensatorer har man ibland förkortat mikrofarad med MFD. Spänningen anges i volt, V.

En kondensator med 220uF kapacitans och 50V märkspänning.

När du har hittat värdena kan du börja leta. Det går bra att fritextsöka med t.ex. ”220uf 50v” eller gå till kategorin kondensatorer och använda parametrarna för att filtrera på värden.

På mindre ytmonterade kondensatorer får själva enheterna inte plats, och värdena skrivs då utan V eller uF (t.ex. 100 16). Då får man tänka sig fram och gissa utifrån kontexten. De normala spänningarna – 6.3, 10, 16, 35, 50 V – förekommer inte som kapacitanser, så det brukar vara lätt att räkna ut vad som är vad. Oftast är kapacitansen det högre värdet, särskilt på små kondensatorer som brukar ha låga märkspänningar.

Kapacitans

Den nya kondensatorn bör ha samma kapacitans som den man ersätter. Vissa äldre värden används inte längre, då får man ersätta med ett närliggande värde. Exempelvis 50uF är idag ovanligt, och ersätts lämpligen med 47uF, som är vanligt. Ofta kan man välja ett högre värde, men för att avgöra det behöver man förstå hur kretsen är uppbyggd.

Märkspänning

Spänningen på den nya kondensatorn måste vara samma eller högre än den på kondensatorn som ersätts. Spänningen är alltså ett mått på vad kondensatorn tål, och man kan i princip alltid välja en högre spänning.

En högre märkspänning ger längre livslängd i normalt bruk, samt bättre tålighet för feltillstånd. Kondensatorer med högre spänning är fysiskt större, även om det ofta kompenseras av att moderna komponenter är mindre för en given kapacitans och spänning. Om det finns plats och kostnaden inte är för stor så är det en god idé att välja en ersättning med högre märkspänning. Det gör att den nya kondensatorn kommer ha ett långt liv.

Temperatur

Om en kondensator är märkt med en temperatur är det en god idé att ersättningen har samma eller högre märktemperatur. Även detta påverkar kondensatorns livslängd. 105° C är bättre än 85° C, och man kan alltid välja en kondensator med högre temperatur om det finns. Ofta står bara maxtemperaturen, men ibland anges hela spannet, t.ex. -40° - +85° C.

Yttre mått

När du har hittat en kondensator med rätt värden är det dags att titta på dess fysiska mått. Storleken står ofta i beskrivningen, annars får man läsa i databladet. Äldre kondensatorer är ofta större än moderna, ibland är skillnaden väldigt stor. Att få plats med en mindre kondensator brukar dock sällan vara några större problem.

Storlek

Elektrolytkondensatorer är cylinderformade, och storleken anges som kroppens diameter och längd. Så länge det finns plats kvittar det om en ny kondensator är större (eller mindre).

Benavstånd

Ett annat viktigt mått är benavståndet, som behöver stämma för att montera en kondensator på kretskort. Om det inte stämmer kan man behöva montera kondensatorn liggande eller hitta andra lösningar. Kondensatorer med högre märkspänning har normalt större benavstånd. Detta för att spänningspotentialen mellen benen ska ha ett större fysiskt avstånd. Om man väljer en mycket högre märkspänning kan det vara bra att kolla på benavståndet en gång till.

Benavståndet står aldrig skrivet på kondensatorer, utan behöver mätas på kroppen eller mönsterkortet.

Montering - radiell, axiell, ytmonterad eller snap-in

Hålmonterade elektrolytkondensatorer finns i två huvudsakliga format: radiell och axiell. Radiella kondensatorer är absolut vanligast idag. Axiella kondensatorer tillverkas knappt och kan vara svåra att hitta ersättningar till. Om det finns plats och benen når går det lika bra att montera en radiell kondensator liggande, men då kan det vara bra att isolera de exponerade benen med krympslang. Det finns ingen elektrisk skillnad mellan de två.

En tredje sorts hålmonterad kondensator är snap-in-kondensatorer. Typen finns främst för höga spänningar och kapacitanser. Benen på dessa är konstruerade så att kondensatorn hålls fast innan lödning, vilket underlättar i tillverkningen. När man reparerar utrustning är detta inte lika kritiskt, och om man inte hittar en ersättning med snap-in kan man använda vanliga hålmonterade kondensatorer.

Ytmonterade kondensatorer brukar tillverkas i några vanliga standardstorlekar, som följer spänning och kapacitans. Ersättare med samma värden har ofta samma storlek. Om man har svårt att hitta en ytmonterad ersättare så kan man ”ytmontera” vanliga hålmonterade kondensatorer genom att helt enkelt löda fast dess ben på mönsterkortet. Då kan det vara en bra idé att också fästa kondensatorkroppen med t.ex. buntband, smältlim eller silikonlim.

Bipolära kondensatorer

Normala elektrolytkondensatorer är polära – de har en pluspol och en minuspol. Det finns även en särskild typ av elektrolytkondensator som inte har den egenskapen: bipolära kondensatorer.

Bipolära kondensatorer känns igen på att de saknar märkning av minuspolen. Ibland står det också BP (för Bi-Polar) eller NP (som står för Non-Polarised) på kroppen. (Ena benet brukar precis som på vanliga kondensatorer vara längre, men det har ingen betydelse).

Eftersom bipolära kondensatorer kostar mer och tar mer plats än vanliga kondensatorer används de bara där det verkligen behövs, och bör därför inte ersättas med vanliga, polariserade, kondensatorer.